fbpx

Om Maria

Maria Klein

Maria Klein är en föreläsare och familjecoach som växte upp med många barn omkring sig då hennes mamma var dagbarnvårdare. Hon har jobbat på olika förskolor i Umeå och Luleå. Maria har examen i psykologi och företagsekonomi med inriktning Service Management samt gruppledarutbildningar i olika föräldrastöd. Familjecoachen i Norr startades 2007 och hittills har följande orter besökts:

Kalix, Skellefteå, Örnsköldsvik, Moliden, Vindeln, Vännäs, Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Linköping, Stockholm, Göteborg, Västerås, Karlsborg, Norrköping, Luleå, Piteå, Falun, Uppsala, Lund, Falkenberg, Mölnlycke, Växjö, Malmö, Gävle, Kiruna, Sollentuna, Lidingö, Kristinehamn, Jönköping, Ystad, Vollsjö, Helsingborg, Halmstad och Sundsvall.

Utbildning

  • Kandidatexamen i företagsekonomi med inriktning Service Management (ledarskap i tjänsteföretag). Avslutade med en C-uppsats om ledarskap i skolan.
  • Magisterexamen med huvudämne Psykologi (Arbets-och organisationspsykologi A, B, C samt psykologi D) på Umeå Universitet. Inklusive en C-uppsats omkring arbetsmiljö i skolan samt en D-uppsats om upplevelser av arbetsmiljöundersökningar.
  • Är utbildad gruppledare inom olika föräldrastödsprogram.
  • Coachutbildning 2009.
  • Kompletterande kurser inom coachning. Maria Nemeths kurser Managing lifes energies 2012 och Empowering lifes energies 2013.

Övriga uppdrag

  • Publicerade 2018 boken “Se och bli sedd: ömsesidig respekt i mötet med barn via egna förlaget Maiore Media.
  • Föreläst över 100 gånger.
  • Coachat föräldrar och pedagoger
  • Arrangerat studiedagar för förskole-, skol- och församlingspedagoger.
  • Umeå Kommun – anlitad som föreläsare och gruppledare via projektet Familjepeppen 2011- 2016. Marias föräldragrupper (29 stycken) var då delaktiga i forskningen kring föräldrastödsgruppers effekter på föräldrar och barn.
  • Egen sida, Coachen svarar, i tidningen Skolfamiljen. i två år till och med mars 2016.
  • Gett råd i Pernilla Alms bok ”Läxhjälpen”.

Min största merit som handlar mer om varande än om prestation är nog ändå att jag och min man har fem barn tillsammans och fortfarande är lika kära som när vi träffades 1988. Våra barn som är födda 1991, 1994, 2002, 2005 och 2010 är de bästa läromästarna när det gäller att förstå livet. Jag är tacksam att jag och min man valt att fortsätta vara nyfikna på vem de är och ärliga med vilka vi är vilket gjort att vi ständigt utvecklas vidare.

Följ oss på:

Facebook: facebook.com/familjecoachen | Instagram: mariaklein_ och familjecoachen_mariaklein | Blogg: mariaklein.se/blogg

Föräldraresa

Uppväxt i ett hem med många dagbarn ledde till arbete inom förskola, och jag var helt fantastisk på att få barn att göra som jag sa – och de gjorde det med ett leende på läpparna. Innan jag födde mitt första barn 1991 förberedde jag mig genom att läsa alla möjliga böcker för att komplettera mina kunskaper, då jag kände mig som född till att vara mamma trodde jag inte det skulle bli några problem. Men trots att jag följde böckernas råd blev det inte alls som jag hade tänkt mig, det var som om min son inte hade läst samma böcker ;o)

När sonen närmade sig två och ett halvt hade vår familj utökats till fyra. Att möta “trotsåldern” med ett barn till blev utmanande. Då jag valde att möta min sons trots med trots blev det endel maktkamper. Att jag sedan verkade onödigt skrämmande ibland hjälpte inte riktigt. Min son blev rädd för mig vilket inte var min avsikt.  Detta var en insikt som gjorde att jag började fundera på att utveckla mitt föräldraskap. “Ditt kompetenta barn” av Jesper Juul var som ett knytnävsslag i magen men fick mig att vakna upp och framförallt att se trots som självständighetsprocess. “Växa med ansvar” av Barbara Coloroso gav mig ännu mer hjälp på vägen. Jag och Peter bestämde oss för att inte använda belöningar och bestraffningar för att styra våra barn. Mer och mer har betydelsen av ömsesidig respekt växt hos mig. Jag vill att mina barn ska samarbeta med mig inte för att de måste utan för att de vill.

Nu snart 30 år efter har jag insett att föräldraskap är en ständig process. Det finns inga solklara lösningar utan det handlar om att jag behöver lära känna mig själv bättre, vad jag tycker, tänker, känner och behöver men ännu mer att jag behöver vara nyfiken på vad mina barn tycker, tänker, känner och behöver. Det är en spännande process och jag lär mig hela tiden nya saker.

Det är dessa reflektioner jag väljer att dela med mig av i mina kurser och föreläsningar.