Jag följer Marie Svedbergs Hjälp andra lyckas och i senaste nyhetsbrevet skrev hon ett inlägg där hon frågade Är vi för okritiska i Sverige? Hon berättar att de i tidningen Chef Nr 1 2014 beskriver att svenska medarbetarinflytandet halkar efter övriga Norden. Att allt fler företag inför ledningsmodeller som bygger på standardiserade arbetssätt och individuella belöningssystem beskrivs i en doktorsavhandling som heter “Chef i en högpresterande kultur. Implementering av ett globalt managementkoncept i lokala organisationskulturella kontexter”. Hon beskriver vidare hur dessa högpresterande kulturer bygger på mer individualisering och intern konkurrens.
Känner ni precis som jag att det här liknar det som tyvärr om och om igen även försöker få fotfäste när det gäller föräldraskap. Att vi ska få våra barn att prestera mer med hjälp av belöningssystem som ökar konkurrens istället för att gynna samarbete. Jag har skrivit om belöningssystem tidigare. Bland annat här och här.
TV4 har också bidragit till denna engelska stil genom att sända “Tre dygn med Nanny” som bland annat Lars H Gustafsson skriver om här och här. Jag undrar varför vi inte kan lita på att det vi har är något värt att bevara. Vi behöver inte ta andra länders ledarskapskoncept. För mig handlar föräldraskapet om så mycket mer än ledarskap. Det handlar om en relation som ska byggas upp utifrån ömsesidig respekt. En relation som ska hålla livet ut. En relation där både förälder och barn känner sig sedda, hörda, bekräftade, respekterade och tagna på allvar men där vi som föräldrar har fullständiga ansvaret för kvalitén i vår relation.
I morgon blir det en avstickare från den påbörjade banan i dessa inlägg. Det blir ett inlägg som jag valt att kalla “Gör det lätt att göra “rätt””.
Vi ses i morgon.
Gillar du det du läst och vill sprida det vidare kan du dela det på knappen nedan. Om du vill följa min bloggresa kan du prenumerera längre ner på sidan precis efter knappen “Äldre inlägg”
#blogg100