fbpx

Tro alltid barnet om gott!

Lars H Gustafsson skriver: Utgå ifrån att barnet vill dig väl och gör vad det kan för att samarbeta!

Det här är lätt att skriva och läsa men kanske svårare att tänka när barnet får ett utbrott.

För att skapa reda i olika uttalanden brukar jag försöka söka olika perspektiv för att kunna skapa en klarare bild.

Jesper Juul skriver att Barn alltid samarbetar och att vi ska skilja på vad barn har lust med och vad de har behov av.

Jag tänkte använda mig av Non violent communication för att försöka skapa viss klarhet i detta. NVC förmedlar följande: “Allt vi gör, gör vi för att tillfredsställa ett behov” “Barn försöker tillfredsställa sina behov på det bästa sätt de kan”

Vi har alla samma grundläggande behov vi behöver få tillfredsställda för att må bra. Jag har gett exempel på behov som vi alla har i kommentarerna till ett tidigare inlägg:

En av anledningarna till att vi föräldrar är rädda för att lyssna på vad barn vill är att vi inte förstår skillnaden mellan behov och strategier för att fylla behov. Vi är rädda att om vi lyssnar på barnets lust att få ytterligare en leksak så kommer vi antingen att hamna i en konflikt eller få lov att ge efter och köpa leksaken.

En ny leksak är inget behov utan en strategi för att fylla ett behov. Behovet kan vara lek, samhörighet, inspiration eller liknande.

Varför är det så viktigt att kunna skilja på behov och strategi? Jo, eftersom de flesta konflikter vi har med barn och andra är bråk om strategier och kan lösas eller förebyggas genom att vi fokuserar på behovet bakom strategin. Ett exempel på en strategibaserat bråk:

Barnet spelar hockey på gården.

Föräldern: Nu är det matdags.

Barnet: Jag vill inte äta nu.

Föräldern: Men du måste äta.

Barnet: Men jag är inte hungrig.

Föräldern: Men du kommer att bli hungrig om du inte äter.

Barnet: Nä, det blir jag inte.

Föräldern: Jo, det blir du visst.

Ingens behov blir mött. Varken förälderns eller barnet.

Om föräldern först lyssnar på barnet behov för att sedan uttrycka sitt behov skapas mer kontakt, förståelse och möjligheter för samarbete. Ex.

Föräldern: Matdags.

Barnet: Jag vill inte äta nu.

Föräldern: (försöker gissa barnets känsla och behov) Du har väldigt roligt när du spelar och vill gärna fortsätta, är det så?

Barnet: Ja

Föräldern: Kan jag få berätta varför jag vill att du ska komma och äta nu?

Barnet: Ja

Föräldern: Jag skulle uppskatta gemenskap, att vi äter tillsammans. Jag är också orolig för att du inte får i dig den näring du behöver. Så jag skulle vilja att du äter nu och leker vidare efter maten. Hur låter det för dig?

Barnet: OK, jag kan komma nu och spela vidare sedan.

Det kan ju också vara så att föräldern tycker att det är ok att barnet spelar en stund till och sedan kommer och äter. Framförallt har jag lärt mig att barn behöver tid att avsluta sin lek så att vara proaktiv och förbereda barnet kan ge barnet den möjligheten.

Barn lever i nuet och försöker tillfredsställa sina behov så gott de kan. I det här fallet var det behovet av lek som inte blir uppfyllt när det äter. Men med kontakt och förståelse ökar lusten att samarbeta. Vi vill tillfredsställa varandras behov. Ömsesidig respekt!

Tro alltid barnet om gott!

Vill du läsa mer och få fler exempel om att skilja på behov och strategier? Läs gärna Petras inlägg om detta här.

2 reaktioner på ”Tro alltid barnet om gott!”

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.