Ett "problem"- en lösning?

Jag älskar verkligen att möta föräldrar och få äran att vara med på deras resa. Att få se vad som händer när föräldrar utvecklar sig själva och sitt föräldraskap och hur de många gånger även utvecklas i sitt arbetsliv är otroligt tillfredsställande. Att få höra en förälder berätta hur deras morgnar har förändras från kaos till harmoni bara genom att förändra några minuter av morgonrutinerna, det ger mig en otrolig kraft att fortsätta arbeta med familjeutveckling.
Det som jag själv har insett på vägen är att det inte finns en lösning på ett specifikt “problem”. Det finns otroligt många olika lösningar på varje problem och det gäller för varje förälder att hitta just sin lösning. Det ska passa dem själva och det ska passa deras barn.

Det finns några saker som jag tycker är viktiga att tänka på när jag som förälder upplever ett “problem”.

  • Situationen: Hur ser situationen ut? Vilka är delaktiga i situationen? När uppstår det? Var uppstår det? Vilken tid uppstår det? Hur kan jag förändra situationen så att “problemet” inte upplevs.
  • Föräldern: Vad ser jag? Vad hör jag? Vad känner jag?  Hur förmedlar jag mina känslor? Vilka behov har jag? Hur förmedlar jag mina behov? Hur agerar jag? Hur påverkar det situationen, mig själv och mitt barn? Vad önskar jag? Hur förmedlar jag det? Vad kan jag göra som gör att jag får mitt behov tillfredsställt?
  • Barnet: Vad ser barnet? Vad hör barnet? Vad känner barnet? Hur förmedlar barnet känslan? Vilka behov har barnet? Hur förmedlar barnet behovet? Hur agerar barnet? Hur påverkar barnet situationen och mig som förälder? Vad önskar barnet? Hur förmedla barnet önskemålet? Vad kan jag göra för att hjälpa mitt barn att få behovet tillfredsställt?

Jag vill också ha i åtanke tre tankar som hjälpt mig i mitt liv:

  1. Barn har ett egenvärde bara genom att finnas.
  2. Jag vill behandla mitt barn som jag själv vill bli behandlad/som barnet vill bli behandlad. Ömsesidig respekt i fokus.
  3. Jag vill att både jag och mitt barn får behålla värdigheten. Att en metod fungerar betyder inte att den behåller värdigheten så det gäller att tänka till.

Som ni ser finns det många frågor att ställa och svaren på frågorna kan därför skifta enormt mycket. Därför finns det inte ett enkelt svar på en komplicerad fråga. För att kunna ge en lösning behöver man ha hela bilden klart för sig. Vi är alla människor och inte maskiner därför går det inte att hitta ett verktyg som löser problemet.

Ett “problem”- en lösning?

Jag älskar verkligen att möta föräldrar och få äran att vara med på deras resa. Att få se vad som händer när föräldrar utvecklar sig själva och sitt föräldraskap och hur de många gånger även utvecklas i sitt arbetsliv är otroligt tillfredsställande. Att få höra en förälder berätta hur deras morgnar har förändras från kaos till harmoni bara genom att förändra två minuter av morgonrutinerna, det ger mig en otrolig kraft att fortsätta arbeta med familjeutveckling.

Det som jag själv har insett på vägen är att det inte finns en lösning på ett specifikt “problem”. Det finns otroligt många olika lösningar på varje problem och det gäller för varje förälder att hitta just sin lösning. Det ska passa dem själva och det ska passa deras barn.

Det finns några saker som jag tycker är viktiga att tänka på när jag som förälder upplever ett “problem”.

  • Situationen: Hur ser situationen ut? Vilka är delaktiga i situationen? När uppstår det? Var uppstår det? Vilken tid uppstår det? Hur kan jag förändra situationen så att “problemet” inte upplevs.
  • Föräldern: Vad ser jag? Vad hör jag? Vad känner jag?  Hur förmedlar jag mina känslor? Vilka behov har jag? Hur förmedlar jag mina behov? Hur agerar jag? Hur påverkar det situationen, mig själv och mitt barn? Vad önskar jag? Hur förmedlar jag det? Vad kan jag göra som gör att jag får mitt behov tillfredsställt?
  • Barnet: Vad ser barnet? Vad hör barnet? Vad känner barnet? Hur förmedlar barnet känslan? Vilka behov har barnet? Hur förmedlar barnet behovet? Hur agerar barnet? Hur påverkar barnet situationen och mig som förälder? Vad önskar barnet? Hur förmedla barnet önskemålet? Vad kan jag göra för att hjälpa mitt barn att få behovet tillfredsställt?

Jag vill också ha i åtanke tre tankar som hjälpt mig i mitt liv:

  1. Barn har ett egenvärde bara genom att finnas.
  2. Jag vill behandla mitt barn som jag själv vill bli behandlad/som barnet vill bli behandlad. Ömsesidig respekt i fokus.
  3. Jag vill att både jag och mitt barn får behålla värdigheten. Att en metod fungerar betyder inte att den behåller värdigheten så det gäller att tänka till.

Som ni ser finns det många frågor att ställa och svaren på frågorna kan därför skifta enormt mycket. Därför finns det inte ett enkelt svar på en komplicerad fråga. För att kunna ge en lösning behöver man ha hela bilden klart för sig. Vi är alla människor och inte maskiner därför går det inte att hitta ett verktyg som löser problemet.