"Det är allas dag" #blogg100 inlägg 15

Fredagar är underbara dagar i mitt liv. Jag kan ligga kvar i sängen med vår fyraåring och mysa tills vi båda är sugna på att gå upp och äta frukost. Övriga familjen går upp 6.46 och äter frukost tillsammans. De är otroligt tysta för att de inte ska väcka oss.
Även om vi har sovmorgon brukar jag och B ändå vakna rätt tidigt men vi kan ligga och mysa länge och när vi känner för det kan vi vissla efter de andra som då också får chansen att mysa en stund, ni vet den där stunden som ett av våra barn kallar för Den magiska stunden.
På fredagar brukar jag ta ledigt, min chef (som är jag) tycker det är viktigt att jag får denna lediga dag tillsammans med vår fyraåring. En dag när vi tillsammans åker till en öppen förskola och umgås med andra barn och föräldrar. Jag uppskattar dessa fredagar och jag upplever att B gör detsamma eftersom han lyser upp lite extra på morgonen när vi konstaterar att det är fredag. Denna fredag vaknade han och jag frågade vilken dag det var. Han tänkte efter och sken upp när han konstaterade att det var fredag. Jag kramade om honom och sa: Det är din och min dag. Han tittade på mig och sa:
Nä, det är allas dag.
Han har ju alldeles rätt. Det är allas dag.
I dag lördag har jag fått uppleva “Det är allas dag”. Den förening som vår nioåriga son spelar i anordnar varje år en speciell dag då alla spelare i föreningen delas upp i ett antal lag och spelar matcher tillsammans. Att se spelare spela tillsammans oavsett ålder är en fröjd. Jag kan tänka mig att de som spelar i A-laget gärna har sovmorgon på lördagar men ändå kommer flera stycken A-lagsspelare och spelar redan klockan 9 på morgonen. Jag antar att de själva minns hur stort det var att spela med de äldre spelarna och därför gärna bjuder igen. Jag ser en A-lagsspelare stå och prata med min son och hur de tillsammans åker in på planen. Sonen var mäkta stolt när han berättar om matcherna. Det här var verkligen en dag för alla. “Det är allas dag”
#blogg100