Inlägg som berör och upprör

Jag är väl medveten om att mitt inlägg “Om du inte kommer nu så lämnar jag dig” både berör och upprör. Jag vet att jag inte vet hur du som förälder har det. Jag vet att det finns barn som utmanar mer än andra. Jag vet att vi alla gör så gott vi kan. Jag vet att vi alla inte är mer än människor. Jag vet att det är utmanande att vara förälder framförallt när vi är trötta och stressade. Jag vet att vi alla vill våra barn väl. Jag vet också hur det känns att ha dåligt samvete. Jag vet eftersom jag själv har erfarit allt detta. Jag har också haft en trotsig treåring som gjort att jag velat slita mitt hår likt matadoren i Ferdinand. Jag tänker tillbaka 24 år i tiden och inser att vi nog inte skulle haft fler än två barn om vi fortsatt på den väg vi gick.

Jag är glad att jag tog mod till mig att flytta fokus från att försvara mitt beteende eller försöka ändra mitt barn till att ändra mig själv. Jag är så tacksam över att jag tog mod till mig att läsa vidare i den bok som för 24 år sedan kändes som ett knytnävsslag i magen och som en kniv som vreds om. När jag slutligen valde att läsa vidare, Ditt kompetenta barn av Jesper Juul,  blev det vändningen för mig. Jag valde att möta mig själv och mina egna reaktioner. Jag tog mod till mig att förändras som förälder. Jag är glad för det valet som sedan innebar att vi valde att utöka vår familj med ytterligare tre barn.

Många av de inlägg jag skriver handlar om mig. Om mina egna erfarenheter. Om saker jag minns från min egen barndom. Sådant som jag inte tog tag i där och då eftersom det inte var ok att uttrycka. Om saker jag själv har gjort som förälder och som jag antingen har förträngt eller känner stor skam över.

När jag skriver mina inlägg är det som att lyfta fram skammen i ljuset och välja att prata om den. Jag försöker möta skammen med empati genom att försöka förstå. När jag gör det då händer något. Jag inser att jag kan ha det jobbigt och det är helt ok. Att många andra också har det jobbigt. Att jag inte är ensam. (Utforska gärna Självmedkänsla som tar upp hur du kan möta dig själv med mer medkänsla) Jag kan numera lyssna på mina känslor och sätta ord på dem. Jag kan fundera över vilket behov det är hos mig som inte blir tillgodosett och vilket jag vill få tillgodosett.

Framförallt har jag mer och mer valt att sätta mig in i barnets perspektiv och sätta ord på deras känslor och behov. När jag är genuint nyfiken på dem och genuint ärlig med vem jag är då kan vi hitta lösningar som fyller både deras och mina behov. Det tar lite extra tid i början men tillslut går det av bara farten. Det är det förhållningssättet jag så gärna vill dela med mig av och som gör att jag fortsätter skriva mina inlägg.

Jag tänker på när sonen som vid tillfället var åtta år satt och lyssnade aktivt på min föreläsning. Jag pratade om Ömsesidig respekt och sa (samtidigt som jag vände mig till sonen) att när du blir sedd, hörd, bekräftad, respekterad och tagen på allvar och jag blir sedd, hörd, bekräftad, respekterad och tagen på allvar då händer något fantastiskt, vi får uppleva … (jag gjorde en konstpaus där fortsättningen skulle vara ömsesidig respekt) men sonen var snabbare, lyste upp som en sol och sa: Kärlek.

Jag säger och gör fortfarande saker mot mina barn som jag lovat mig själv och dem att inte göra. Jag går fortfarande i försvar av gammal vana men jag är glad att jag med lite reflektionstid numera väljer att öppna mitt hjärta och försöker nå kontakt.

Jag tror att mina barn tidigare skulle ha kommit springande efter mig ifall jag sagt “Om du inte kommer nu så lämnar jag dig” eftersom de vill behålla kontakten till varje pris, men numera tror jag att de skulle säga: “Det känns inte bra att du säger så”.

Något som jag tycker är viktigt att förmedla både till oss själva men också till våra barn. “Vi lär oss otroligt mycket av våra misstag om vi inser att misstag är en del av lärandet.”

Villl du inspireras av mina misstag och reflektioner som jag gör som förälder så får du gärna följa mina inlägg genom att prenumerera på dem eller följa mig på Facebook Familjecoachen.

Förutom Jesper Juuls “Ditt kompetenta barn” har Barbara Colorosos “Växa med ansvar”, Lars H Gustafssons “Växa-inte lyda” samt Ingegerd Gavelins “Att möta sitt barn och sig själv” bidragit mycket till mig. (Tillagt 170420)

PS! Visst har du sett att jag numera har en alldeles egen bok som släpptes i november 2018. “Se och bli sedd – ömsesidig respekt i mötet med barn”. Den säljer jag på mina föreläsningar för 200 kr. Du kan också beställa den via Adlibris, Bokus eller på min hemsida.

Jag hoppas vi ses på någon av mina föreläsningar under våren 2020:

Stockholm den 28 januari

Gävle den 10 februari

Sundsvall den 11 februari

Örnsköldsvik den 12 februari

Piteå den 24 februari

Luleå den 25 februari

Skellefteå den 26 februari

Helsingborg den 16 mars

Halmstad den 17 mars

Ystad den 12 maj

Växjö den 13 maj

Lund den 14 maj

0 svar på ”Inlägg som berör och upprör”

  1. Väldigt modigt av dig Maria, att våga stå upp för en mer empatisk och ärlig relation till sina barn. Det är speciellt modigt i dessa tider då alltmer av barnens uppväxt outsourcas till dagis och skola, och allt mindre kvalitetstid förekommer mellan barn och vuxna. Så många föräldrar skaffar barn och hoppas att allting skall lösa sig “av sig självt” utan att de behöver konfrontera och förstå sina egna beteenden eller sätta sig in ordentligt i barnens emotionella behov. Man ger inte förhållandet den tid och de resurser som krävs för att göra ett bra jobb, fastän det skulle vara till vinst för båda parter. Jag vet av egen erfarenhet hur tufft det är att konfrontera sig själv och sin egen uppväxt för att kunna resa sig över sin historia och åstadkomma något nytt och bättre.
    Allra modigast är det att du valde den här linjen i ditt eget liv, trots att du visste att du ibland agerat på ett negativ sätt mot dina barn. Det måste ha krävt enorm ödmjukhet och stundvis gjort väldigt ont. Att dina barn numer skulle våga hävda sina behov gentemot dig tycker jag visar hur mycket mer jämlik och därmed öppen för kärlek eran relation har blivit.
    Tack för att du fortsätter vara en bra förebild för föräldrar och alla oss andra där ute.
    //Victor

    1. Wow! Tack Victor för din kommentar. Dina ord berör mig på djupet och jag känner mig sedd, hörd, bekräftad, respekterad och tagen på allvar. Du har alldeles rätt att det inte är helt lätt att förändras som förälder och som människa. Det krävs mod och vilja att vara sårbar. Ibland är mitt hjärta öppet och ibland behövs en hel del reflektion för att öppna upp. Barn är automatiskt öppna och det önskar jag att de fortsätter vara även om de kommer möta sårande saker i livet. Dina ord tar jag med mig och bär nära hjärtat.

  2. Hej Maria! Blir nyfiken på boken du nämner?
    Tack! Vi sesden 22a maj 🙂
    Varma hälsningar Camilla

    1. Hej Camilla!
      Jag var tvungen att läsa inlägget igen och funderade på om jag hade skrivit om boken jag skriver på eller om det var någon annan bok. Den bok som förändrade mig som förälder var “Ditt kompetenta barn” av Jesper Juul. Kul att du vill komma den 22 maj. Vi ses!

  3. Läser vidare här i natten, här blev det lite förlösande tårar. Tack för att du delar med dig. Ska försöka se på de egna misslyckandena i föräldraskapet som lärande. Tack!

    1. Vi är människor och ibland blir det inte som vi tänkt eller känt. Det är mänskligt. Omfamna dig själv och ge samma omtanke och kärlek som du skulle ge en vän. Tack för din kommentar. Jag värdesätter den och behövde den nu på morgonen.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.