Extra föreläsning Helsingborg den 7 oktober

Inspirationsföreläsningen: “Se och bli sedd: om ömsesidig respekt i mötet med barn”

Du kan genom små förändringar gå från trots och frustration till berikande relationer som ger näring till självkänslan.

Det kan vara utmanande att vara förälder och pedagog och försöka förstå både barnet och sig själv. Löftet, att aldrig låta eller göra som vissa vuxna gjorde när du växte upp, kan bli nästintill omöjligt att hålla. Då kan det kännas lockande att använda snabba lösningar som time-out, belöningar och liknande metoder för att försöka korrigera barnets beteende. Då dessa lösningar kan påverka dig, barnet och er relation negativt presenteras under föreläsningen förslag på hur du med små förändringar kan skapa en miljö som ger näring till självkänslan och berikar dig, barnet och er relation. Dina små förändringar kan göra stor skillnad i era liv.

Med både humor och allvar delar Familjecoachen Maria Klein med sig av sina egna och andras utmaningar, fallgropar och lösningar. Fokus ligger på ömsesidig respekt så inga belönings- eller bestraffningssystem kommer förmedlas. Välkommen till en kväll som berör och gör skillnad!

Dela gärna kvällen med en vän. Om ni beställer era biljetter i samma köp får ni 50 kr i rabatt per biljett. Gäller vi köp av två eller fler biljetter. Gäller biljetter köpta efter den 16 juli.

För barnens (inklusive ammande bebisar) och övriga deltagares bästa är föreläsningen endast för vuxna.

Om du vill betala via swish  som privatperson eller faktura (gäller endast förskolor, kommuner och kyrkor) kan du kontakta mig info@mariaklein.se

Maria förbehåller sig rätten att ställa in en föreläsning vid för få anmälda, på grund av sjukdom eller annat som hon inte kan styra över. I dessa fall återbetalas biljetterna. Biljetterna är i övrigt inte återbetalningsbara oavsett orsak efter den obligatoriska 14-dagars ångerrätten. Biljetterna kan överlåtas då de inte är personliga. Självklart följer jag FHM:s rekommendationer.

PS! Ingången till lokalen är via gården från Prästgatan.

 

Se och bli sedd – Växjö 23 september

Inspirationsföreläsningen: “Se och bli sedd: om ömsesidig respekt i mötet med barn”

Du kan genom små förändringar gå från trots och frustration till berikande relationer som ger näring till självkänslan.

Det kan vara utmanande att vara förälder och pedagog och försöka förstå både barnet och sig själv. Löftet, att aldrig låta eller göra som vissa vuxna gjorde när du växte upp, kan bli nästintill omöjligt att hålla. Då kan det kännas lockande att använda snabba lösningar som time-out, belöningar och liknande metoder för att försöka korrigera barnets beteende. Då dessa lösningar kan påverka dig, barnet och er relation negativt presenteras under föreläsningen förslag på hur du med små förändringar kan skapa en miljö som ger näring till självkänslan och berikar dig, barnet och er relation. Dina små förändringar kan göra stor skillnad i era liv.

Med både humor och allvar delar Familjecoachen Maria Klein med sig av sina egna och andras utmaningar, fallgropar och lösningar. Fokus ligger på ömsesidig respekt så inga belönings- eller bestraffningssystem kommer förmedlas. Välkommen till en kväll som berör och gör skillnad!

För barnens (inklusive ammande bebisar) och övriga deltagares bästa är föreläsningen endast för vuxna.

Dela gärna kvällen med en vän. Om ni beställer era biljetter i samma köp får ni 50 kr i rabatt per biljett. Gäller vi köp av två eller fler biljetter. Gäller biljetter köpta efter den 16 juli.

För barnens (inklusive ammande bebisar) och övriga deltagares bästa är föreläsningen endast för vuxna.

Om du vill betala via swish  som privatperson eller faktura (gäller endast förskolor, kommuner och kyrkor) kan du kontakta mig info@mariaklein.se

Maria förbehåller sig rätten att ställa in en föreläsning vid för få anmälda, på grund av sjukdom eller annat som hon inte kan styra över. I dessa fall återbetalas biljetterna. Biljetterna är i övrigt inte återbetalningsbara oavsett orsak efter den obligatoriska 14-dagars ångerrätten. Biljetterna kan överlåtas då de inte är personliga. Självklart följer jag FHM:s rekommendationer.

Fira95 95 kr i rabatt på 95 biljetter för att fira 95 år

Jag och Peter blev föräldrar för första gången för 28 år sedan. Det ville vi fira. Vi räknade ihop alla barnens åldrar och fick det till nästan 95 år. Då blev det Fira95. Vi ger 95 kr i rabatt på enskild- och kompisbiljett. Det ger ett pris på 200 kr per föreläsningsplats. Jag lovar dig valuta för pengarna. Min föreläsning har setts av 1000 tals nöjda föräldrar och pedagoger. Jag rör om i grytan men ger också många A-ha upplevelser som du kan ta med dig hem eller till din förskola.

För att maximera din upplevelse skickar jag reflektionsmaterial innan föreläsningen och minnesanteckningar efter. Reflektionsmaterialet har jag skapat för att ge dig möjlighet att reflektera, om du vill, innan föreläsningen. Sätta igång lite processer helt enkelt.

Jag hoppas på att få träffa dig på någon av mina föreläsningar. Kom ihåg att använda koden: Fira95

Du kan beställa din plats här. https://www.mariaklein.se/events/

Rabattkod till Lidingö den 23 september

Händer det att du, till ditt barn, gör och säger saker som du lovat att inte göra? Vad är det som gör att du hamnar där? Vad kan du göra för att förändra? Vill du nå mer kontakt och samarbete? Vill du öka din förståelse för dina och barnets behov och känslor? Vill du ge skapa en miljö som ger näring till både barnets och din självkänsla?

När du beställer en biljett till föreläsningen skickar jag reflektionsmaterial som du kan, om du vill, läsa innan eller efter föreläsningen. Du får också minnesanteckningar skickade till dig efter föreläsningen.

Just nu kan du använda koden Fira95 för att få ytterligare 95 kr i rabatt på enskild- eller kompisbiljett. Med rabatten kan du gå på föreläsningen för 200 kr.

Boka din biljett här: https://www.mariaklein.se/event/se-och-bli-sedd-lidingo-23-september/

Boken “Se och bli sedd” snart i en brevlåda nära dig.

Se och bli sedd - ömsesidig respekt i mötet med barn
Se och bli sedd – ömsesidig respekt i mötet med barn av Maria Klein

Jag har svårt att riktigt förstå att boken är klar. Det är över fyra år sedan jag bestämde mig för att faktiskt göra slag i saken och skriva en bok. Jag tänkte att du kanske vill ha en inblick i bokens innehåll innan du bestämmer om du vill beställa eller inte.

Det fina bokomslaget har Mia Fallby formgivit och med Nina Petterssons hjälp blev baksidestexten så här:

 

”Mamma, du gör min hjärna så liten.”

Jag minns hur de orden fick mig att stanna upp. Jag ville ju möta våra barn utifrån ömsesidig respekt. Jag ville möta dem på det sätt som jag själv ville bli mött, eller ännu hellre på det sätt som de ville bli mötta.

Det kan vara utmanande att möta ett frustrerat barn. Om du utgår från att barnet behöver förändras ligger det nära till hands att locka, hota och ta hjälp av guldstjärnor och timeout-stolar. När du istället utgår från att barnet gör så gott det kan för att tillgodose sina behov finns andra lösningar där båda parter känner sig sedda och tagna på allvar.

I boken delar familjecoachen Maria Klein med sig av sin erfarenhet som föreläsare, kursledare, coach och mamma. Hon berättar med både humor och allvar om egna och andras utmaningar, framgångar och bakslag. Du uppmuntras att utforska och lita på din egen inre kompass.

En liten inblick i vad som tas upp i boken:

Att möta barn utifrån ömsesidig respekt handlar mycket om dig och din förmåga till reflektion, mod, sårbarhet och ansvar. Du kommer att få utforska dig själv, dina tankar, känslor och reaktioner när det gäller vem du är men också ditt föräldraskap (eller ledarskap inom förskola/skola). Du får sedan tips på hur du på ett ärligt sätt kan låta barnet du möter få lära känna dig. När du möter barn är det avgörande hur du väljer att se på barnet och hur du väljer att använda den makt som du som förälder har. För att nå kontakt och samarbete tror jag det är viktigt att du är nyfiken på barnets tankar, känslor, behov och önskemål. En relation som grundar sig i ömsesidig respekt (där båda blir sedda, hörda, bekräftade, respekterade och tagna på allvar) berikar alla inblandade. Avslutningsvis knyts säcken ihop när du tillsammans med barnet hittar lösningar på de problem som ni upplever.

Jag hoppas att du upplever detta spännande och väljer att beställa en av mina första böcker.  Det blir en mjuk bok på 272 sidor i storleken 135*210 mm. Cityprint i Norr AB kommer att trycka böckerna här i Umeå.

Kom ihåg att meddela om du vill ha boken signerad och ifall det finns önskemål på vad det ska stå. Gör din beställning av boken här.

 

"Behovsdetektiv"-ett sätt att leva #blogg016

Det finns några saker som har betytt mycket för mig när det gäller familjeutveckling. En är betydelsen av att vara en “behovsdetektiv”, både när det gäller mig själv och när det gäller andra. Min önskan är att den ska bli mer och mer integrerad och tillslut vara mitt sätt att leva.
I morse var två av våra barn väldigt aktiva. De busade runt och hittade “bollar” att sparka på och små springtävlingar bytte av varandra. Jag försökte uppmuntra dem att hitta något lugnare att göra. De lugnade sig i en kort stund och sedan var de igång igen. Jag kände att jag började bli irriterad och var nära att tappa humöret. Peter höll på att tömma diskmaskinen när han nog kände av det som höll på att hända. Han tittade på mig och jag nickade. Vi visste båda vad som behövdes. När barnen har ett stort behov av rörelse tillgodoses inte det behovet av att leka lugna lekar.
bildplanenDet som behövs är en match ute på vår “hockeyplan”. Att vara “behovsdetektiv” handlar inte bara om att försöka komma på vilket behov som jag eller någon annan försöker få tillgodosedda det handlar också om att hitta lämplig strategi. Att spela landhockey är en strategi. Att springa runt inomhus är en strategi. Det finns otroligt många olika strategier som alla tillgodoser behovet av rörelse. Att försöka hitta en strategi som passar alla inblandade är den stora utmaningen.
Det får mig att tänka på pappan som jag skrivit om tidigare i min blogg. Han tyckte det var jobbigt när barnen hoppade runt i soffan. Han hade behov av lugn och ro. Han sa åt barnen att sätta sig ner i soffan men lika snabbt var de uppe och hoppade igen. Han identifierade behovet av rörelse och föreslog en strategi som faktiskt tillgodosåg det behovet, vilket inte sitta ner gör. Han tog fram en gammal resårmadrass och placerade den på övervåningen. Där fick barnen hoppa hur mycket de vill och det praktiska var att han samtidigt fick sitt behov av lugn och ro tillgodosett i vardagsrummet. Vinn-vinnlösningar är härliga lösningar.
Vilka behov försöker dina barn få tillgodosedda och vilken strategi tillgodoser både barnets och ditt behov?
#blogg100

Skicka in barnet på rummet eller …

Nu har jag haft föräldragrupper under några år och ju fler grupper jag har desto mer fascinerad blir jag över föräldrar som grupp. Människor i sina bästa år går på kurs för att förbättra relationen till sina barn. Efter några timmar är flertalet föräldrar modiga nog att öppna sig för gruppen och berätta om både det som ger dem energi men också det som tar energi. Både föräldraskapets alla möjligheter men också alla utmaningar. Som kursledare har jag en ledarposition och det är viktigt att även jag delar med mig av både utmaningar och möjligheter. Det brukar få deltagarna att se på mig med andra ögon, de ser på mig som en människa precis som de. Jag har mina styrkor men också sidor som jag behöver utveckla vidare. Jag har en tro på mig själv och på andra människor. Att vi vill och kan hitta våra egna lösningar. bilddörrMen jag har också några akilleshälar. Den ena är Anna Wahlgren (som jag under så många år haft svårt för) och det andra är metoden ”Skicka in barnet på rummet”. För mig är människans största rädsla att bli avvisad och det är därför jag tror att dessa metoder fungerar. Det är inte så att barnet inte längre har behov eller känslor men de lär sig hantera dem, inte visa dem, för att slippa bli avvisad från familjen. Om de har förmågan att hålla inne sina tankar och känslor. En del barn kan inte så de blir straffade om och om igen. För ett bra tag sedan hade jag en grupp där denna lösning kom upp och där jag hade svårt att hålla mig neutral. Det gällde en familj som hade en treåring som skrek. Föräldrarna sa vänligt att du får gärna skrika men då får du göra det på ditt rum. Jag har svårt att minnas vad jag sa men jag minns att jag fick lite dåligt samvete efteråt. Jag valde då att skriva ett mail till alla deltagare. Det stod följande: Jag vill börja med att tacka för ikväll. Det är alltid lika givande att träffa er. Era funderingar och ert sätt att bidra med det ni erfarit berikar mig. Jag vill också tydliggöra att jag inte har träffat på ett barn som skrikit så att jag inte kan vara i samma rum så därför ska jag inte uttala mig om hur man ska göra i dessa lägen. Jag upplever att ni bekräftar era barns behov och känslor och finns där för era barn oavsett vilka känslor de visar så ni gör säkert det som är bäst för både er och era barn. Vid nästa träff berättar mamman att hittills hade barnet slutat skrika när de gav hen valet att skrika i sitt rum men hon hade börjat fundera på vad de skulle göra om barnet inte valde att sluta skrika. Tillsammans med sin man hade de funderat på hur de skulle göra. Skulle de bära in hen på rummet om hen inte ville gå själv? Skulle de stänga dörren om hen inte stannade kvar i rummet? De kände att de inte skulle klara av att göra så utan istället valde de att fundera på VARFÖR treåringen skrek? De valde att tillsammans fundera på vid vilka tillfällen detta hände. De valde att titta på sig själv och situationen. De kom fram till att barnet skrek när de som föräldrar inte var så snälla mot varandra. Det var inte så att de skrek till varandra utan det var mer ordval och tonfall som inte var så trevligt. De kom tillsammans överens om att inte låta så mot varandra. På två veckor hade hen inte skrikit en enda gång. Visst är det fantastiskt att när vi inte fokuserar på att förändra barnets beteende genom olika metoder så kan vi hitta roten till problemet. ”Barns beteende är inte problemet, det är lösningen på ett problem som barnet upplever”. ”Barn gör det de gör för att tillgodose ett behov”. Det här är det jag kalla familjeutveckling. Att fokusera på helheten, vad kan vi göra och hur kan vi förändra situationen, istället för att stirra oss blind på att barnet ska förändras. Genom det förhållningssättet kan vi lära oss mer om barnet men också om oss själva. Den här familjen är ett fantastiskt exempel på vad föräldrar som är öppen för budskap som barnet sänder kan göra för att förbättra klimatet i familjen. Är tacksam att jag med familjens godkännande fått möjlighet att dela denna historia med er. Men vad ska vi göra när vi känner att vi tappar kontrollen över situationen? Ett tips är att göra som Lars H Gustafssons tipsar om i SvD Föräldrar behöver ta en egen time-out. Sedan finns det säkert situationer där “skicka in barnet på rummet” är bra mycket bättre för både förälder och barn än värre alternativ. Om detta inlägg berikat dig får du gärna välja att dela det vidare till dina nära och kära på dela-knappen nedan. Om du vill få uppdateringar när jag skriver nya inlägg klicka på Följ.
Vill du inspireras i ditt föräldraskap eller i din roll som pedagog? Jag föreläser och håller i kurser och studiedagar för privatpersoner, skolor och olika organisationer. info@mariaklein.se

Jag kommer under hösten 2019 föreläsa på följande orter:

  • Lidingö den 23 september
  • Sollentuna den 24 september
  • Mölnlycke den 8 oktober
  • Falkenberg den 9 oktober
  • Lund den 10 oktober
  • Piteå den 22 oktober
  • Gällivare den 23 oktober
  • Nyköping den 12 november
  • Norrköping den 13 november
  • Jönköping den 14 november
  • Falun den 26 november
  • Kristinehamn den 27 november
  • Västerås den 28 november

Biljetter kan du boka här: https://www.mariaklein.se/om-du-inte-kommer-nu-sa-lamnar-jag-dig/

Hoppas vi ses

Uppmuntranskalender

Vi har under några år köpt legokalendrar till barnen som adventkalendrar. I vårt konsumtionssamhälle känner jag att det inte känns rätt att göra det då barnen faktiskt inte leker med dessa legokonstruktioner sedan.
Alternativ två är ju chokladkalendrar men då känner jag att det bara uppmuntrar till sötsaker i överflöd. Alternativ tre är det vi gjort de senaste åren och som uppskattats av barnen.
Vi har skapat uppmuntranskalendrar till våra barn. I år satte sig MN, elva år ner och började på en kalender till G, åtta år. Hon kom inte riktigt igång men viljan fanns där. Nu har jag kommit på hur vi kan förgylla årets uppmuntranskalender. Vi kan ta med barnen i hela processen. De kan få vara med och skriva ner uppmuntran till varandra. Tidigare år har det varit jag och Peter som skrivit 24 uppmuntran till var och en. Vi har lagt lapparna i en skål åt dem var och sedan har de fått dra en lapp per dag.
I år tror jag den kommer att bli ännu mer uppskattad när de själva får vara med i processen.
På lapparna skriver man saker som:
bilduppmuntranJag gillar att prata med dig om din skoldag. Tänk vad roligt vi hade när vi … Jag tycker om när du säger vad du tycker. Jag uppskattar att du delar med dig av dina känslor. Tack för att jag får lära känna dig. Du betyder mycket för mig. Jag gläds med dig när du … Jag gillar att se på film tillsammans med dig. Jag tycker om att … med dig. Tack för att du är tydlig med dina gränser.
Som ni ser så fokuserar vår uppmuntran mer på barnets varande än deras görande. Självklart skriver jag till exempel Jag gläds med dig när du har kul på fotbollsträningen. Men jag skriver inte Du är så duktig på att spela fotboll. Jag skulle kunna skriva: Du ser ut att ha otroligt roligt på dina fotbollsträningar. Fast hur ni väljer att göra är ju upp till er.
Det här är en kalender som berikar både den som skriver och den som läser.
Inser att vi ska göra en till min man, deras pappa, också. Jag vet att barnen har massor som de gillar att göra med Peter och jag vet ju hur mycket jag och de älskar honom.
Jag gillar att uppdatera denna kalender. Senast kom Linda med förslag på aktiviteter man kan göra med barnet den dagen de öppnar lappen. Det kan vara “Jag ser fram emot att se på Luciafirandet på TV:n tillsammans med dig i morgon”. Det enda som jag behöver förändra för att göra detta är att sätta siffran 12 på just den lappen så att den öppnas rätt dag. Likadant får jag göra på andra specifika dagar. I övrigt kan de ta lapparna ur skålen.
Lycka till!
Gillar du det du läst här får du gärna dela vidare. Då bidrar du till min dröm om att alla ska få känna sig sedda, hörda, bekräftade, respekterade och tagna på allvar.
………..
Mina föreläsningar inspirerar och bjuder på både allvar och skratt. Varmt välkommen!
Vännäs den 4 december 2018

Örebro den 23 april 2018

Vill du att jag ska komma till din kommun? Kontakta din förskola, skola, kommun, studieförbund, kyrka eller förening och se om de vill hjälpa mig arrangera på din ort. info@mariaklein.se

Värt att tänka på vid beslut om föräldrastöd

Tänk om de som beslutar om föräldrastöd i landets kommuner kunde vara öppna för det Håkan Stattin sa på Slutkonferensen för projektet Familjepeppen i Umeå den 19/11. Jag kommer presentera det han sa senare i inlägget.
I dag finns belöningssystem i både hem och skola. Många tycker att det är ett enkelt sätt att få barn att göra som vi säger och prestera mera. Vi antar att barnen själva inte har någon motivation utan att de behöver yttre motivation. Jag är väl medveten om att det finns barn som har begränsad inre motivation men problemet är att belöningssystemen som används i hemmen och skolorna inte tar hänsyn till att de flesta barnen faktiskt har en inre motivation. Barn vill lära sig saker utan att få belöningar. Barn vill ställa upp för andra utan att få belöningar. Barn vill ifrågasätta utan att undvika att bli utan belöning. För ni vet väl att baksidan på belöningar är bestraffningar. När jag inte lyckas få en belöning så känner jag mig bestraffad. Barn vill …
Det är med sorg i hjärtat jag hörde Håkan läsa upp hur ungdomar upplever våra belöningssystem/värderingssystem:
“Det är många ungdomar som säger att deras föräldrars värme och öppenhet gentemot dem är beroende på hur de klarar sig i skolan.
Går det bra är föräldrarna vänliga och stödjande. Går det sämre känner de snarare kyla och avstånd.
Forskning har visat att det här har ett pris. Barn som har föräldrar som reagerar på detta ”betingade” sätt sluter sig och uttrycker mer fientliga attityder till föräldrarna än andra barn.
Den glädje och lycka de känner när de berättar om att de lyckats bra på en skrivning är kortlivad. Lyckas de sämre känner de skuldkänslor.
Ett föräldraskap som bygger på belöningssystem är något som många svenska föräldrar kanske inte ställer sig bakom.
Men detta är något som finns i beteendebaserade program som används i Sverige. Gängse förekommande program bygger på beteendeprinciper (inlärningsteori eller social inlärningsteori i vid bemärkelse).
Det innebär att man arbetar med positiva och negativa förstärkningar som minskar sannolikheten för att barns och ungdomars negativa beteende uppträder eller eskalerar.”
Det jag önskar att beslutsfattare förstår är att “stjärnor” för utförda uppdrag och borttagande av förmåner är precis detsamma som det Håkan beskrev ovan. Låt föräldrar få möjlighet att välja föräldrastödsprogram som inte innefattar belöningar och borttagande av förmåner. Låt också skolpersonal få utbildning i belöningssystemens nackdelar och finna sätt att uppmuntra sina elever utan manipulation. Det är våra barn värda.
Jag är glad att Landstinget i Västerbotten i alla fall valt att satsa på ICDP-vägledande samtal. Ett fantastiskt förhållningssätt som bygger nära och långsiktiga relationer. Det finns hopp för en värld med rika relationer med ömsesidig respekt som grund.

Jag är ensam-ingen leker med mig!

Vår största rädsla som människor är att bli avvisad. Den rädslan hindrar oss allt för ofta. När vi är på en dans kan den rädslan hindra oss från att gå och bjuda upp någon som vi känner oss attraherad av, för tänk om hen säger NEJ.
Vi har en önskan om att höra ihop med andra, att höra till och även här kan rädslan av att bli avvisad vara stark. Därför gör vi ibland saker som vi egentligen inte vill eftersom vi annars risker att bli avvisad från gruppen. Vi påverkar enormt av grupptrycket.
Samma rädsla gör att Time-outstolen fungerar. Barnet vill ju höra ihop med oss andra och vill absolut inte bli avvisad från gemenskapen.
Nu till det som inlägget egentligen skulle handla om. Hur vi reagerar när vårt barn berättar att det inte har någon att leka med. Att ingen vill vara med hen. Hur lätt vår egen rädsla för avvisning kan göra sig gällande.
Ett av mina barn kom för några månader sedan hem och sa att hen inte hade någon att vara med på rasten. Att hen gick omkring alldeles ensam och hade inget att göra.
För några år sedan tror jag att jag lätt hade tänkt: Tänk om han är utsatt. Å nej, det får bara inte hända. Jag måste genast göra något åt det hela.
Tack och lov har jag lärt mig något genom åren. Att koppla bort mina tidigare erfarenheter. Lägga mina egna rädslor på hyllan. Att observera utan att värdera. Att vara nyfiken och intresserad för att få en tydligare bild på vad mitt barn egentligen försöker förmedla.
Jag visade hen min nyfikenhet genom att be hen berätta lite mera. Ganska snart visade det sig vad det hela handlade om. När jag frågade hen vad bästa kompisen gjorde på rasterna kom svaret snabbt: Hon leker tjuv och polis och jag hatar att leka tjuv och polis. Vad gör x då? Han leker spindelmannen och det vet ju du att jag inte brukar leka.
Vad vill du leka då? Jag vill leka Sonic och det är det ingen annan som vill. Jag förstod att det faktiskt var en ganska självvald ensamhet mitt barn upplevde. Hen ville inte leka det de andra lekte och ingen ville leka det hen ville. Vi fortsatte prata med varandra och hen kom fram till vad som skulle göras nästa dag. Hen skulle hitta någon att spela fotboll med.
Bidrog detta inlägg till dig? I så fall får du gärna dela det vidare.